torsdag 24 april 2014

När allting händer på nästan samma gång


Jaha, då var det plötsligt meteorologisk sommar här längst nere i söder. Och pang, så slår allt ut, allt på samma gång, eller i alla fall nästan. Efter påskhelgen på ön kom vi hem till dessa vackra vita 'Purissima'-tulpaner, och nu efter en knapp vecka har de redan snart blommat över. Visst är de fantastiska tillsammans med blåaste blåa kaukasisk förgätmigej? Och där bakom skymtar redan den blekgula sockblomman. Men varför måste alla ha så bråttom?




Plommonträdet står i sin vackraste blom, och det var nästan med lättnad jag konstaterade lite kallare temperatur idag så att det inte går för fort. Några ynka dagar bara, sen är ju den skira blomningen över. Som vanligt vid den här tiden har jag svårt att njuta fullt ut för en del av mig vill bara stoppa tiden. Det är den där ketchup-effekten efter många mörka månader med kala grenar, den blir nästan lite chockartad. Är det fler än jag som känner så?

Den vackraste av alla narcisser, ljuvliga 'Thalia', är helt underbar just nu, och till min glädje sprider de sig glatt i min rabatt. De är så vita som något vitt kan bli, och de blågröna bladen mot de kritvita blommorna är svårslagna, tycker jag.


Häggmispeln slår också på stort den här veckan. Ja, just den här veckan. För så kort är blomningen, en ynka vecka om året lyser det vitt längs gatan och det är så makalöst fint. Och så sitter man instängd på ett kontor under större delen av den veckan - vilket slöseri med den allra bästa trädgårdstiden! Men antagligen skulle jag ångra mig när den riktiga sommarvärmen kommer om jag tog ut all min semester i april-maj, även om tanken är frestande just nu.


Vi har häggmispelhäck längs två sidor av trädgården, och här ser ni den nyaste häcken som fyller tre år i år. Här blommar det för fullt i vitt, den vita vintergrönan har äntligen spritt sig som jag ville och den har sällskap av dubbla narcisser och vinteriberis under häggmispelns vita skyar. Det kanske märks att jag gillar vita blommor? Men vänta, vad skymtar där i förgrunden? En liten thuja har minsann smugit sig in. Detta är så oväntat att jag måste ägna ett eget inlägg åt det så småningom. Som vi har slitit för att bli av med alla barrväxter, och så går jag och planterar nya? Det har helt klart hänt mycket med min trädgårdssmak de senaste åren, inte minst genom all inspiration från de många trädgårdsbloggare jag har lärt känna. Det här lilla söta barrklotet heter 'Teddy' och hur konstigt det än är så bor den här nu.



Allra mest av allt vitt gillar jag nog ändå vita tulpaner. En sådan tur att jag satte en massa nya 'Spring green'-lökar i höstas då, för den är nog den allra härligaste av dem alla  med sina ljusgröna stråk. Som sagt, jag skulle behöva ha ledigt för att hinna med i allt som sker och komma i fas med trädgården. Tur att det ska bli fint väder i helgen, då ska jag bara umgås med alla dessa skönheter. Precis just nu, för nästa vecka kommer de redan att ha blivit avlösta av nästa gäng. Syrenerna är bara ett par dagar bort, och jag, jag hinner bara inte med!

Hoppas att ni njuter så mycket det någonsin går ute i grönskan, och tack för alla fina kommentarer ni skriver. Tänk, nu har min blogg passerat 100 000 besökare. Det är minsann helt fantastiskt, det med!

tisdag 15 april 2014

Kanin-problem!

Här kommer ett inlägg om ett riktigt tråkigt problem som tyvärr blivit alltmer påtagligt i min trädgård, nämligen vildkaniner. De gräver och gräver, stora hålor överallt och en hel rabatt har blivit mer eller mindre förstörd nu i vår. Vi har haft enstaka angrepp förut under åren som gått, men i vinter har det accelererat både hos oss och i grannskapet i övrigt. Det är så ledsamt att varje morgon behöva oroa sig för vad som blivit söndergrävt eller uppätet under natten, och att mötas av nya hålor varje dag. Så i helgen som gick förklarade jag krig mot dem!





Sagt och gjort, här har nätats och häftats runt om hittills halva trädgården...


De gatstenar vi hade kvar från alla våra stenprojekt bildar en liten mur som täcker glipan under planket. Tur att gatstenar är fina! Gallret är då inte särskilt vackert, men kommer som tur är inte synas så mycket när perennerna växer upp framför. Det här är verkligen inget roligt problem, och jag tar tacksamt emot tips på sätt att avskräcka dem. Jag har redan testat blodmjöl och peppar utan framgång.


Tur att det finns annat att glädjas åt. De har faktiskt hållit sig hyfsat borta från tulpanerna, så där finns en massa knoppar att njuta av. (Tyvärr verkar det istället vara allium som är deras favorit, där är nästan alla blad gnagda på i kanterna. Grrrr!)


Den röda sockblomman blommar för första gången i min trädgård. Satte dem i fjol, och tycker de är så underbart fina. Kolla bara vilken underbar röd nyans! Och kaninerna bryr sig inte om dem alls, vilken tur.


Nere i hörnan fortskrider vårt senaste projekt. En ny spaljévägg har satts upp, och den ska så småningom bli inklädd med pilmatta för att bilda ett insynsskyddad liten sittplats med utsikt över studsmattan. Sedan den kom på plats är vi ofta därnere i hörnet för att hålla ett vakande öga över hoppande barn och då kan man ju lika gärna göra platsen lite trevligare, eller hur?



I de nya pallkragarna ska vi odla potatis. Fast det blir nog svårt att låta bli att sätta luktärter i en av dem... Har sagt det förut och säger det igen: Jag är och förblir i första hand en blom-odlare! Någon som vet om kaniner äter luktärter förresten? Och kanske finns det någon som har en teori om varför de eländiga djuren plötsligt ändrat kostvanor? Varenda år hittills verkar späda maskrosor ha funkat hur bra som helst, men nu är det visst bara trädgårdsprimörer som gäller. Jag blir så less!

Men nu väntar påskledigt, med eller utan kaniner. Önskar alla en skön start på påsken!

söndag 6 april 2014

Dom dimmiga dagarna


Så här såg det ut i morse när vi vaknade. Hela Malmö insvept i tjock dimma, och så har det fortsatt större delen av dagen. Jag som siktat in mig på en heldag i trädgården kom av mig litegrann, det lockade inte alls att gå ut trots det milda vädret.




Silverpäronet har börjat blomma så smått, vackra vita blommor på näst intill bar kvist. Jag tycker det är ett sådant vackert litet träd och är så glad att vi bestämde oss för att plantera det. Det var en het sommardag för snart två år sedan, och svetten rann i strida strömmar innan det var på plats. Minns ni? 

Tulpanerna vid grinden blommar på. Ibland är det faktiskt tur när det kommer några kyligare dagar som det gjort den senaste veckan. Blomningen räcker ju längre då! Spireorna i bakgrunden liknar nästan någon slags klot. Fast bara nästan... De är några av de ganska få växter som finns kvar här sedan vi flyttade in. Inklämda i en förvuxen idegranshäck stod de, bortglömda och lite ledsna. Jag räddade dem, klippte ner dem och har ännu inte slutat hoppas på att de ska bli sådär ståtliga en dag som Marias fina spireaklot på Almbacken. Titta  bara på de här vackra bilderna från hennes vackra trädgård, så snyggt så man bara smäller av!



Dimman fortsatte och soffan lockade, men jag tog mig samman ändå och gick ut och körde högtryckstvätt en stund på uteplatserna. Det kändes som rätt väder för det, allt var ju liksom redan fuktigt. Det är kul att köra tvätten tycker jag, snabbt resultat och fint blir det. Trädäcken var rejält algbevuxna efter den milda vintern, men nu är de rena igen. Men blöt och frusen blir man ju, så nu blir det soffan i alla fall resten av kvällen.

Penséerna på trappan är täckta av dagg, ja, dimman gör gott för växterna. Men själv kryper jag ner i soffan nu med en trädgårdstidning och lyssnar på världens bästa låt om dimma.

Ha en fin söndagskväll!

tisdag 1 april 2014

Hurra, dags igen för Tusen trädgårdar!

Den 29 juni är det åter dags för Tusen Trädgårdar, och jag har anmält mig igen! Den 12 augusti 2012 var jag med för första gången och det var helt klart en dag som gav mersmak. Det kom hela 101 personer hem till oss och vi hade ett jämnt flöde av besökare hela dagen. Bilderna i det här inlägget är alla från den mycket speciella dagen.


Det var en så otroligt fin dag, och det kom så många härliga, glada, nyfikna trädgårdsmänniskor hem till mig. Ni vet den där känslan när man träffar likasinnade och får grotta in sig i det man tycker är allra roligast, helt oberoende av vem man är annars, vad man jobbar med eller var man kommer ifrån. Så var det, hela långa fina dagen fick jag prata trädgård precis hur mycket som helst med folk som var lika trädgårdsgalna som jag. Underbart att få vara så fullständigt nördig!







Tage och hans storasyster var med hela dagen och lekte med alla barn som kom på besök. Nu är de två år äldre och har lovat hjälpa till att hälla upp saft och visa sin studsmatta. Eftersom vi skapat vår trädgård med barnens bästa i åtanke, med rum för lek och bus, så är andra barn extra välkomna till oss. Hoppas de blir många i år också.


Är du själv i valet och kvalet om du ska vara med? Jag kan bara säga en sak: Gör det! Jag har sällan haft så roligt och fick nya vänner på kuppen. Hade jag inte varit med den där dagen hade jag ju aldrig träffat Susanne och Eva, till exempel. Nervös som sjutton var jag innan, men den känslan försvann snabbt. Trädgårdsfolk är otroligt trevliga och säger väldigt snälla saker. Så den här gången är jag inte ett dugg nervös, det ska bara bli jättekul!

Det enda tråkiga är förstås att jag själv inte hinner runt och titta på andras trädgårdar, men det finns andra tillfällen till det. Så på torsdagen före den stora trädgårdsdagen går jag på semester och på söndagsmorgonen öppnar jag grinden för alla som vill komma. Hoppas vi ses: Välkomna till Tages trädgård igen!

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...