fredag 27 september 2013

Blooming Friday: Sköna september

Jag har skrivit om mina ambivalenta känslor i skarven mellan sommar och höst många gånger i min blogg. Men nu, när sommaren definitivt är slut och hösten är här på riktigt, då njuter jag så mycket av den klara luften och den milda solen...


Av prydnadsgräsens vippor som vajar så vackert under blåsiga höstdagar...



Av höstsilveraxets vackra bladverk och de lustiga blommornas härliga vaniljliknande doft...


Av de sista höstanemonerna och de första äpplena...


Av det lugnare tempot, allt som stannar av... Nu är tid för trädgården att vila efter en säsong, och för mig att krypa ner i soffan, läsa en bok och tända en brasa i kaminen.




Ja, september är en härlig månad och dessutom temat för veckans Blommig fredag. Kika in hos Hélena för många, många fler septemberbilder.

Och ha en riktigt fin fredagskväll!

söndag 22 september 2013

Hej på dig, hösten!



Idag är dagen då vi avvecklar sommaren här i trädgården. Solstolarna, solseglet, planteringsbordet och hammockdynorna har burits ner i källaren. Plommonträdet är tömt på frukt och i lekstugan har vi samlat ihop alla kvarglömda kepsar och glasspinnar. Och luktärternas spaljétorn ekar tomt, nu vilar de på komposten i en stor trasselhög. Hösten är här, nu är det ingen tvekan om det längre.

Dom har varit riktigt långlivade, mina luktärter. Vecka efter vecka har de blommat och många, många vaser har jag fyllt med deras väldoft. Och deras grannar solhattarna likaså, som de har levererat i år. De har stått där och bara strålat hela sommaren och inte slokat en millimeter trots torkan. Inte undra på att de ger upp nu, det har ju varit en enastående lång säsong i år. Mitt trädgårdshjärta är fullt av härliga blomsterminnen att ta fram när vintern kommer. 



Att funkiorna skiftar färg är ett säkert hösttecken, och först av alla att stänga butiken i min trädgård är alltid de här vitkantade vid uteplatsen. Det är ett skådespel varje år när dessa frodiga växter liksom smälter ner och kvar blir absolut ingenting. Inte ett spår av deras frodighet återstår, och i rabatterna blir det stora hål där inget syns förrän deras första taggiga små knoppar bryter jordytan någon gång i april. Jag saknar dem alltid så mycket när de försvinner.

Det är alltid lite vemodigt att packa ihop sommaren, men som tur är finns det ju annat att glädjas åt. I år är äpplena på våra två små 'Ingrid Marie'-träd betydligt färre än i fjol, men vackert röda och skimrande. Förra året kunde vi skänka bort äpplen till alla våra vänner och bekanta, men i år räcker de nog knappt till både oss och koltrastarna. Tänk att det kan vara så olika år från år.

Hösthallon har vi däremot massor. Fast vi hinner aldrig göra något med dem, för Tage hinner alltid först. Han drar fram en stol och sedan står han där andäktigt och mumsar varje dag efter dagis. Smaken av egenodlade hallon i munnen, en liten mage full av bär. Precis som jag drömde om när vi började anlägga vår trädgård, att det skulle vara barnvänligt och fullt av godsaker att plocka och äta. Tänk, precis så blev det också. Vilken lycka!


Ja, nu är det definitivt höst i vår trädgård. Och när jag packade ner alla kuddarna och dynorna nere i källaren tidigare idag var det trots vemodet en rätt så skön känsla. Den här sommaren ska vi aldrig glömma, så lång och varm och härlig som den var. Men nu är tid att tända kaminen igen, somna till höstvindarnas vinande därute. Det är rätt fint det också, minsann.

Nu kommer snart söndagskvällen med värmeljus, soffhäng och en ny säsong av Bron. Inte så dumt alls, tycker jag. En fin kväll önskar jag er alla!

 

lördag 21 september 2013

Blommig fredag på en lördag - om jag var en blomma

Fredagen kom och gick i högt tempo, och det blev ingen tid över alls till det blommiga fredagstemat som denna vecka är Om jag var en blomma. Jag tar igen det idag istället och valet var faktiskt inte särskilt svårt.





För jag märker att jag uppehåller mig mycket kring rosorna just nu, de få som är kvar för i år. De var med i förra inlägget också och de är värda att få vara med i ett till. Just nu finns inget vackrare enligt mig än en 'New Dawn'-ros täckt av septemberdagg, glittrande i morgonsolen.



Rosor kan ju vara ljuva och romantiska och alldeles underbart charmiga, och taggiga och svåråtkomliga på samma gång. Precis som jag, och precis som de flesta av oss.



Det är nog det jag gillar mest hos dem, den där dubbelnaturen, att det finns något som sticks där mitt i allt det fluffigt perfekta. Så som det oftast är, och så som jag tycker det ska vara.


Ser ni förresten den lilla upptäcktsresanden på kanten av kronbladet? Redo att kasta sig ut i världen sitter den där och väntar. Kanske är den vettskrämd inför allt det  nya? Eller så upprymd av iver att den måste få ta ett djupt andetag först och få ordning på vingarna innan det är dags? Oavsett vilket - lycka till på färden och hoppas drömmarna slår in!


Nu fortsätter helgen, med allt som ska hända när man är en småbarnsfamilj mitt i livet. Full fart framåt! Och alla vackra blommor som valts ut till temat får ursäkta, för de allra vackraste av dem alla idag är de här. Tänk att få en sådan här bild när man kommer upp på lördagsmorgonen. Tack Astrid, min egen älskade blomma - du får en fin sång av mig tillbaka!

Ha en fin lördag allesammans!

söndag 15 september 2013

Den sista sommarmorgonen?


Lördagsmorgonen är min bästa stund på veckan, helgen har bara börjat och det finns tid för vila, infall och roligheter. Igår var en alldeles underbar morgon här, solig och daggfrisk och inbäddad i mjukaste septemberljus. Jag vaknade tidigt och tog en tur med kameran, smög omkring där i gränslandet mellan sommar och höst med katten i släptåg.






Tusentals och åter tusentals små daggdroppar täcker varje kvadratcentimeter av trädgården, och glittrar och glimmar som små ädelstenar i morgonljuset.


De flesta blommor är ju inne på slutspurten nu, men höstsilveraxet ska just till att börja. Jag tycker knopparna är så fina, som små pärlband i rader på blomskaftet.


Höstsilveraxen växer i den mörkbladiga rabatten tillsammans med kärleksört 'Matrona', hampflockel, randgräs och elefantgräs, Miscanthus 'Silberfeder'.



Kärleksörten börjar så sakteliga blomma över, men är lika fin ändå.


Och lilla carmencitarönnen har redan tappat mer än hälften av sina blad på grund av torkan. Det ser lite märkligt ut med nästan kala grenar mitt i allt grönt och frodigt som fortfarande blommar. Men snart kommer det ju vara fler löv som faller...


Vårt gamla plommonträd dignar av frukt i år också, och igår hjälpte barnen mig att plocka många kassar fulla som vi sedan skänkte bort till folk som gick förbi. Dom blev glada och vi likaså, precis som det ska vara när man har ett överflöd av frukt.


Ja, det var ännu en varm skön morgon här i Malmö, men idag vaknade vi till ett höstregn och en mörkgrå himmel. Kanske var det den allra sista sommardagen igår? Inte omöjligt, men vi har ju haft sommar så länge nu att någon dag måste den ta slut.

Nu väntar söndagskvällen, med nybadade barn, tända ljus och soffhäng!
 

fredag 13 september 2013

Blooming Friday: Vad blommar hos mig just nu?

Svisch, så rusade ännu en vecka förbi. Den har bjudit på en massa jobb, en spännande konferens, några riktigt ljuvliga daggfriska morgnar och en hel del nattligt regn. Äntligen har jag fått somna till ljudet av smatter på taket, det har jag längtat efter!

I dagens fredagstema frågar Hélena vad som blommar i min trädgård just nu. Ja, det mesta faktiskt, för här är det både sommarfägring och hösttecken på samma gång.



På min trappa står denna vackra mörkbladiga dahlia och är så snygg, så snygg. Det är något med dahliablommor som jag älskar, de är som små konstverk i all sin symmetri.


Vackra vita höstanemonen är nog ändå den absoluta favoriten just nu, ja, kanske är den rentav min trädgårds snyggaste blomma. Den är också stilren till sitt uttryck, de runda knopparna och pistillen, det grågröna bladverket... Ja, den är ursnygg, helt enkelt!


De vita solhattarna har så sakteliga börjat slå av på blomningstakten, men än är det en massiv blomsterprakt som råder under lilla rönnen.


Rosenskäran kommer också snart att ge upp, men den blommar in i det sista. Humlorna surrar glatt vidare omkring den som om det inte fanns något som hette höst.


Lavendeln blommar också oförtrutet vidare...


...och de mörka solrosorna likaså.

Till sist en liten rapport från nävorna. 'Rozanne' är ju en kämpe, och här kommer det att blommas friskt ända tills frosten kommer. Otroligt tålig blomma det där, knappt en droppe regn har de fått i sommar eftersom de växer utanför den vanliga slangens räckvidd. Men inte verkar det spela någon som helst roll!

Sista bilden för idag visar en lite mer oväntad septemberblomma. Spansknävan brukar vara som finast vid midsommartid, men en rejäl nedklippning i mitten av juli har gjort att den börjat om med besked. Bladverket är så frodigt efter regnen den senaste veckan att man börjar ana att spansknävan verkligen har noll koll på läget!


Ja, så blommar det hos mig. Nu önskar jag alla en riktigt skön och blommig helg!

lördag 7 september 2013

Hur hemmablind får man bli?

Igår var jag och barnen lediga och vi cyklade ut till Katrinetorp, som ligger alldeles i närheten av där vi bor. Just nu pågår där en utställning om Estrid Ericson och Josef Frank som jag så gärna ville se, och med löfte om glass var barnen med på noterna.


Katrinetorp är en herrgård från slutet av 1800-talet, som ligger i södra Malmö nära Svågertorp. Idag ägs den av Malmö stad som har rustat upp hela fastigheten och gjort den till ett populärt utflykts- och konferensställe. Jag har varit här massor av gånger, på fika med vänner, julmarknad, utställningar och fortbildning med jobbet, men när jag gick där igår slog det mig att jag aldrig bloggat om detta härliga ställe, trots att det tillhör mina favoriter i Malmö med en helt fantastisk trädgård. Och trots att jag skrivit hur många blogginlägg som helst om trädgårdsutflykter i när och fjärran. Snacka om hemmablind! Nåväl, dags att råda bot på det.


På Katrinetorp finns massor att uppleva och det är öppet nästan året om. Caféet och restaurangen drivs av Kleins mat, och är värt en uflykt för sin egen skull. Sommartid kan man sitta på den sköna innergården, där det finns en springbrunn och några av de snyggaste spaljerade äppelträd jag någonsin sett.


Maten är fantastisk, och alla grönsaker kommer från herrgårdens egen köksträdgård. Man kan arrendera hela stället för bröllop och andra fester, och det är inte konstigt att det är många som gör det.





För maken till romantisk miljö får man väl leta efter!?! Totalt finns här 110 arter av rosor, som man kan spankulera runt och dofta på. Bara långklänningen som fattas.

Men i mina ögon är det ändå köksträdgården som slår allt. Här odlas grönsaker och blommor i de vackraste mönster, inramat av buxbomshäckar och vackra gångar täckta av flis som grånat så fint. I mitten en cirkelrund damm full av fiskar. Det är så underbart att gå här, och varje år tycker jag att trädgårdsmästarna överträffar sig själva. Men jag tror aldrig det har varit så vackert som nu, kolla bara på färgerna! Och tro det eller ej, på andra sidan det svarta bullerplanket som skymtar längst bak i bild rusar motorvägen fram, och strax bortom den lyser neonskyltarna från de stora varuhusen på Svågertorp. Det kan man inte tro, eller hur?



Just nu blommar där dahlior i tusental, i alla färger och former. Jag hade kunnat gå där hur länge som helst och sucka lyckligt, men Tage försvann som en blixt genom grinden till Engelska parken, så det var bara att snabbt hänga på.


Denna vackra del av parken håller på att rekonstrueras till sitt ursprungliga utseende, och här finns såväl en liten japansk del som ett lusthus i klassicistisk stil. Och gott om bänkar där man kan sitta och njuta av tystnaden en stund. Så nära storstaden, men ändå så långt ifrån den - att gå här är som att färdas tillbaka i tiden.




Det är roligt att ha nära hit, eftersom hela anläggningen ständigt växer och utvecklas. Den lilla sjön på bilden nedan är till exempel helt ny. Och som om det inte vore nog planeras ett stort rekreationsområde precis i anslutning till Katrinetorp, Lindängelund, som redan har börjat anläggas så smått. 




Blir ni sugna på att åka hit? Är ni ännu inte helt övertygade kan jag ju berätta att det också finns en otroligt fin trädgårdsbutik här, Bougainvillea, som bland annat säljer klassiska engelska trädgårdsredskap. 



Vackra planteringar finns överallt, och jag gillar hur man klätt in vanliga pallkragar i säckväv. En idé att spara och kanske apa efter så småningom.



Vi hade en jättefin eftermiddag här, barnen och jag, och cyklade därifrån med en massa fina sensommarminnen att bevara och med magarna fulla av glass. Och jag, som känt mig trädgårdstrött ett tag nu, fyllde på inspirationsdepåerna ordentligt.


Jag slutar med att be om ursäkt för att jag inte har visat denna underbara plats i bloggen förut, och hoppas jag har gottgjort er nu. Och har någon av er blivit sugen på att åka till Katrinetorp så glöm inte att svänga förbi och säga hej, Tages trädgård ligger alltså bara ett stenkast härifrån.

Ha nu en fin lördagskväll!

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...