lördag 30 mars 2013

En hälsning från Påskön


Här kommer en påskhälsning från ett soligt Antarktis! Ja, man skulle i alla fall kunna tro att det är där vi tillbringar påskhelgen av dessa bilder att döma...




Räven har raskat över isen och julen varar visst ända till påska. Vintervädret gör det åtminstone och jag kan inte minnas att det någonsin legat så mycket is här på ön så här sent i mars. Ja, för det är där vi är såklart. På Påskön!


Vi har haft ett par vindstilla dagar med strålande sol och lysande blå himmel. Vandringarna på isen är rena äventyret när man är liten, och många spännande saker har Tage och hans syster sett därute på de vita vidderna. Som stenar med ismössor, till exempel.

Och is i tjocka lager som skrynklat sig som hårt vispad grädde.


 Elefantskinn och marängsviss... Tänk att elefanter också gillar det, precis som jag, sa Tage.

Issörjan i strandkanten ger ifrån sig ett slurpande ljud, inte helt olikt ljudet som uppstår när man dricker saft i sugrör. Fast ärligt talat är vi nog mer sugna på varm choklad efter en promenad därute.


Vita isen mot mörka tången blir en zebrastrand.


Nog för att man är trött på snö och is sedan länge, men ack så vackra formationer som bildas.

Himlen är så blå, så blå över sjöbodarna.




Nu är det snart dags för påskmiddagen, och efter ännu en kall promenad njuter vi extra av den. Och någonstans där framme, förhoppningsvis dagar snarare än veckor, väntar våren.

En fin fortsättning på påsken önskas mina bloggläsare!

torsdag 28 mars 2013

Här är dom - årets fröer!

Påsklov var det här! Många sköna lata dagar ligger framför oss och jag njuter av varje minut. Jag försöker att tänka bort snön så gott det går, och när solen skiner är det inte så svårt trots allt. Och igår när jag och dottern fikade ute insvepta i varsin filt, ja, då gick det riktigt bra!

Denna morgon roar jag mig med att beställa sommarens fröer på Impecta, där det är fri frakt på alla beställningar hela påsken minsann. I år har jag inte försått något alls inomhus, eftersom vi ska åker bort några gånger under våren. Sedan har jag ärligt talat inte varit särskilt peppad på det heller, med snön som öst ner och vintern som aldrig vill ta slut. Så i år satsar jag rakt av på blommor som kan sås på friland. Det är helt underbart att klicka runt och drömma sig bort, men det är inte lätt att välja... Till sist blev det i alla fall en blandning av förra årets favoriter i repris och några nykomlingar.



I barnens pallkragar blir det zinnior i år också, och nu testar vi sorten 'Queen Lime Red' för de härliga färgernas skull.


I lådan bredvid ska jag så äppelsolbruden 'Pineapples'. Zinniorna doftar ju inte och kan behöva en granne som sprider lite väldoft. Och så är jag svag för limegrönt. Det ser ju så coola ut med sina små runda blommor, eller hur?

 
Luktärter är ett måste, och i är blir det vita 'Mrs Collier'. Om jag bara fick köpa en endaste fröpåse (hemska tanke!) skulle det bli en påse luktärtsfrön, ingen tvekan om det. Har man luktärter är sommaren, grannsämjan, humöret och luktsinnet räddade!


 
Solrosor är kul att odla med barnen, och i sommar satsar vi på de här högresta snyggingarna. 'Moulin Rouge', hur härliga ser de inte ut?
 

Och så grekisk lövkoja, för den härliga doftens skull. Ni som följt mig ett tag vet hur mycket jag har skrivit om dem, till exempel här och här. Liten oansenlig blomma med största doften i hela trädgården.
 
Ja, så långt har jag kommit hittills i min beställning. Lite grönsaker måste jag ju också ha, även om jag inser mer och mer att jag i första hand är en blommänniska. Tomater, sockerärter och morötter såklart. Och kanske någon gurka. Melon vore väl kul? Och så sallad förstås... Hmm...varför blir det alltid så dyrt???
 
Nu längtar jag ännu mer efter att få sätta fingrarna i jorden! Men medan jag väntar läser jag en bra bok, äter påskgodis och umgås med några sköna påskkärringar och det är inte så dumt det heller, denna kallaste påsken av alla...
 
Vi ses väl ikväll förresten? Jag kör med röd katt och kopparkittel, så vet ni vad ni ska spana efter. Flyg försiktigt så ses vi där!



söndag 24 mars 2013

Men ge dig nu vintern!

Det blev en hel del snö till sist, även om den där snösmockan som de varnade för helt uteblev här i Malmö. Nu i helgen har det varit i allra högsta grad vinter och lika mycket vår på samma gång. Uppochnervända vädret! Här kommer ett litet bildreportage från vår helg.

Rätt mycket snö även här längst nere i söder, som ni ser. Suck, och vi som hade haft barmark flera veckor innan... Men okej, det är fint när solen skiner på snön, och riktigt härligt vårvinterväder har det faktiskt varit hela helgen, med mycket sol och lite vind. 

Katten Klara nosar besviket på snön. Hon som håller på att fälla vinterpälsen som bäst, nu behövs den ju igen! Hon som brukar vilja vara ute så mycket som möjligt, den senaste tiden är det högst motvilligt som hon tar sina rundor. Varför gå ut när man kan ligga framför brasan, tycks hon tänka.


Tappra tulpaner som kämpar på, upp genom snön. Hoppas att bladen klarar sig utan att bli solbrända i kanterna bara... Fast egentligen, vad gör det? Bara de blommar snart!


Påskfint på trappan blev det igår. Och knallrosa fjädrar blir det garanterat när man låter sexåriga dottern välja...



När söndagsförmiddagen kom hade snön börjat smälta rejält i solen, trots kalla nätter. Och ser ni vilka fina små gröna grässtrån som tittar fram därunder? Snön får lov att ge sig, så är det bara, för mot spirande gräs har den inte en chans. Inte i slutet av mars i alla fall. Den här matchen är förlorad nu vintern, kan du inte fatta det någon gång!


Tur att det finns dom som fattar, och som inte ger upp trots kylan. Mina små skillor, till exempel. I fjol prydde de fönsterbrädan här inne, och när de blommat över fick de så småningom flytta ut i rabatten. Kul att de verkar ha klarat sig!


Och så till sist helgens finaste nyhet, från några till som vägrar vinter: Vi har hyresgäster i holken! Ett blåmespar har flyttat in och jag blev så glad, så glad när jag fick se dem flyga in och ut för att bygga sitt bo. Undrar om det är samma par som tidigare år? Det är en sådan glädje att få följa den lilla familjen, från bobyggande till ungarnas första flygturer i stora världen. Senaste gången det föddes en kull ungar i holken stannade de i vår trädgård hela sommaren efteråt, där de övade flygtekniker och sång så det stod härliga till. Holken sitter skyddad för väder och vind på baksidan av grannens garage, där det största hotet tyvärr är vår egen katt. En sommar tog hon flera av ungarna som hade råkat hamna i vår rabatt. Fy, så ledsen jag var då. Sedan dess har jag satt på henne en kattbjällra modell större, och brukar försöka hålla koll på henne så gott det går när hon är ute. Ja, så illa kan det gå när man tar in ett fluffigt rovdjur i huset... Men nu håller vi tummarna för herr och fru blåmes att det går vägen för dem den här sommaren. Finare grannar kan man inte ha!

Nu räknar vi ner mot påskledigheten!

fredag 22 mars 2013

Blooming Friday: Jodå, drömmar kan slå in!

Veckans Blommig fredag handlar om drömmar. Kan drömmar slå in? Och jag svarar ett tveklöst ja på den frågan, åtminstone när det handlar om trädgårdsdrömmar. Lyssna bara på den här historien, som en liten saga med ett riktigt lyckligt slut.

För det var en gång en tjej som drömde om en egen trädgård. Hennes barndom hade varit full av blommor, med en trädgårdstokig mamma, mor- och farföräldrar som odlade sina egna grönsaker och en pappa som skulle ha blivit en utmärkt landskapsarkitekt om han inte hade valt en annan bana. När hon blev vuxen flyttade hon till storstan, betong och asfalt så långt ögat kunde nå. På fönsterbrädorna i hennes första lägenhet trängdes krukväxterna. Och när hon äntligen fick en balkong blev den snart så full av krukor och blommor att det var svårt att få plats att sitta där. Det var ju tydligt: Den här människan behövde en trädgård!


Det skulle komma att ta rätt många år, men till sist blev drömmen sann. Den där tjejen träffade en kille, kärlek uppstod och de slog sina påsar ihop. Livet förde dem till Skåne och det var där de bestämde sig för att köpa hus. Längtan efter en trädgård hade vuxit sig större och större, ja drömmen upptog hennes tankar mer och mer. Och så fann de till slut ett litet hus som passade både hjärta och plånbok. Med en gammal trädgård som sett sina bästa dagar, men hon såg bara möjligheter. En egen plätt av jorden att förvalta, att gräva, grilla, sola, umgås, plantera, busa, festa och leka i. Äntligen!


I sommar har vi bott här i åtta år och fortfarande är jag lika glad varje gång jag öppnar dörren och går ut i trädgården. Jag är så evinnerligt tacksam att jag får gå barfota i gräset, fast jag bor mitt i stan. Att mina barn får äta hemodlade grönsaker, gräva i en egen sandlåda och leka i solen precis som jag fick göra när jag var liten. Att jag själv får utlopp för allt mitt "hittepå", att jag har någonstans att bara vara när jag vill och att vi kan sitta därute ända tills mörkret faller under ljumma sommarkvällar. Jag hoppas att jag aldrig, aldrig behöver bli instängd i en lägenhet igen och att jag alltid ska få ha förmånen att bo så här. Mitt i trädgårdsdrömmen!

Just denna fredag är trädgården inbäddad i ett mjukt vitt täcke igen, solen skiner, barnen leker på övervåningen och min man är på väg hem till oss och till fredagsmyset. Jag sitter här och mår bra, trött efter jobbveckan men med helgglädje i hjärtat. Och så är jag så fullständigt uppslukad av Håkan Hellströms låtar för tillfället. Som en förälskelse. Hör bara.

Önskar er allihop den finaste av helger!

onsdag 20 mars 2013

En dyster vårvintervisa

"Smält min is,
låt min snö
gå i tö",
suckade vintern till våren.

"Kanhända, kanhända om solen vill,
vi vänta väl ännu en månad till,
så kanske det sker", sjöng våren.

Så skrev Gustaf Fröding i dikten En vårvintervisa från 1898. Kanske var det en dag just som den här som han valde att beskriva så? När det ser ut så här då man förskrämt sticker ut huvudet på morgonen. Vårdagjämning... det är som ett dåligt skämt!

Det känns lite uppgivet nu, kan man väl utan vidare säga. Fram med snöskyffel, pulkor och tjockaste vantarna igen. Och min vårlängtan har dessvärre kört i diket...



Vi har visst den kallaste marsmånaden på tjugo år här i Skåne. Förra året såg det ut så här. Fast det tröstar föga en dag som denna...



måndag 18 mars 2013

Snösmocka och allt annat än efterlängtat besök

"Ikväll slår snösmockan till mot Skåne med upp till 25 centimeter snö och kraftig drivbildning". Dessa föga uppmuntrande ord står att läsa i dagens Aftonbladet, och de ser tyvärr ut att få rätt. Det blåser något hemskt redan och på väg hem från jobbet var jag ytterst nära att krocka med en lyktstolpe då en kastvind tog tag i cykeln. Ja, jag envisas med att cykla. Hur dåligt väder det än är går det ändå alltid fortare att komma fram, man slipper skumpa på en slö stadsbuss och få en massa baciller på sig, det är miljövänligt, gratis och man får motion. Fast imorgon kanske till och med jag får ge mig. Vi får väl se vem som är starkast, snösmockan eller jag?

I väntan på ovädret ska jag visa er något som är nästan lika deppigt som en snöstorm i slutet av mars. Kolla detta trista fynd från nya rabatten:


Ser ni vad det är? Jo, det är en bild tagen på exakt samma ställe som den här:


Fyyyy, vad ledsen jag blev! Eländiga kaniner!!! Hela vintern har de hållit sig borta från min trädgård, men nu driver kylan dem till att leta mat på nya ställen. Det är säkert jättesynd om dem, men det struntar jag i. I mina ögon är de skadedjur och inget annat. De har grävt i jordgubbslandet också, och kring skuggrönans rötter. Aaaargh!

Ok, vintern, nu förklarar jag krig mot dig! Jag kurar mig igenom den här snöstormen också, men sen är det jag som börjar demonstrera. Nästa helg bygger jag en igloo och dricker mitt utekaffe i, så det så! Pallar inte mer.

Så håll tummarna för att stormen tar en omväg runt Skåne, och för envisa mig och min cykel!

söndag 17 mars 2013

Ett steg fram och två tillbaks...


Då var helgen snart slut, och här har det varit en lugn en. Våren har ju tryckt på paus-knappen och det är inte mycket annat att göra än att fortsätta kura inne och vänta på bättre tider. Istället för att åka till plantskolan och köpa vårens första penséer har vi fyllt på förrådet av ved och värmeljus. Veckan som gick var den kallaste på hela vintern, tror jag. Kallt, kallt, kallt! Kallare ändå att cykla i.

Soligt och kallt har det förvisso varit hela helgen, och det kunde varit jätteskönt mot en solig vägg om det inte hade varit för blåsten, den elaka blåsten som letar sig in under kläderna, genom märg och genom ben. Mina trädgårdsplaner för helgen gick helt om intet på grund av den. Men jag orkar knappt gnälla mer. Har värmt mig med den underbara filmen En oväntad vänskap istället, och blev varm rakt in i hjärtat av den.


Som tur är syns det i alla fall inte på bilderna hur bistert det är. Jag är helt imponerad av hur fint lavendeln i den fyrkantiga betongkrukan har klarat vintern. Hoppas den fixar slutspurten också, för nu ska det ju bli snöstorm och flera decimeter snö i Skåne säger dom. Det är ju inte klokt!



Sirliga lavendelspröt skapar ett fint litet skuggspel på trädgårdsförrådets vägg. Tänk att det alltid finns nya fotomotiv i en trädgård, även när man tycker att man fotograferat allt och överallt.

Här har vi koltrastarnas restaurang. Hela vintern har vårt trogna koltrastpar kunnat kalasa på äpplen från våra egna träd, men de tog slut precis när vintern gjorde sitt återtåg. Nu får de köpeäpplen istället, och som ni ser verkar de inte gilla dem något vidare. Förstår dem. Jag försökte fjäska till det lite med en näve russin istället i kylan, men de verkar inte ha mycket till övers för sådana nymodigheter. Idag har jag faktiskt inte sett dem på hela dagen, det oroar mig lite. För det betyder så mycket för mig att de har valt att bo just här hos oss och jag längtar så efter att få höra koltrasthanens vackra sång ljuda från taknocken. Måtte de klara de sista vinterdagarna också!


Så gick solen ner över den här helgen också. Trädgården ligger platt, torr och brun och tar sats inför vinterns sista oväder. Jag tänder en brasa till och hoppas det drar förbi snabbt. Och fyller vardagsrummet med färg i brist på gröna små skott därute.


 För körsbärskvistar och barnteckningar gör kylan lättare att stå ut med.


Har ni sett vilka underbara tulpaner jag har? Avslutar dagens inlägg med en liten reklamjingel minsann. För är ni i Malmö och vill köpa en riktigt fin bukett till någon ni tycker om så är det till Bara Blommor på Friisgatan ni ska gå! Där är alla snittblommor närodlade och ekologiska, och här kan man hitta de härligaste och ovanligaste tulpansorterna. Som ett apotek fullt av uppåttjack för vintertrötta typer som jag! Med färgklickar som dessa och en riktigt efterlängtad vacker sång så ska jag nog ta mig igenom det kommande snöovädret också. Men sen får det räcka, banne mig!

Önskar er en fin avslutning på helgen!

onsdag 13 mars 2013

Frustrationsattack!


Men se här vilken trevlig bild! Den hade ju varit perfekt som julkort. Ja, om det hade varit jul vill säga och inte mitten av mars. Suck, jag är så evinnerligt trött på kyla och snö nu! Vi som grillade korv förra helgen, drack kaffe i solen, kände hur det hettade i kinderna. Suck igen, och lite snyft! Bakslag är inte ovanligt så här års, men inte desto mindre tråkiga för det...

Herr Koltrast ser också besviken ut. Tappert hackar han i sig fruktbitarna som jag lägger ut, men man riktigt ser hur han längtar efter att sätta näbben i en saftig mask. Precis som vi längtar efter uteluncher, grillsäsong och picknickar i solen... Åh, vad jag längtar efter vårkvällar i trädgården, gå en runda och klippa lite med sekatören medan min koltrastvän sjunger sina vackra serenader från taknocken.


Alltså, kolla in detta då. Så här långt har mina ljuvliga allium kommit, och så står de där i snön. Skandal! Vi bor ju i Skåne för sjutton. Hallå, zon 1!?!


Irisarna kämpar också på, men lätt har dom det då inte. Kan vi inte bara få slippa detta nu, snälla?

Men det är bara att bita ihop, tända ännu en brasa och det femtusende värmeljuset den här säsongen, dra täcket intill kroppen och bida sin tid...

Frustrerade vårvinterhälsningar från

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...