söndag 17 november 2013

En solig stilla novembersöndag







Tio grader och sol har vi haft hela dagen idag, så skönt! Själv har jag dragits med en envis huvudvärk precis hela dagen, men den lättade när jag fick komma ut i trädgården en stund. Elefantgräsets vippor lyste i solen, och de är helt klart det största blickfånget i trädgården just nu.




Eftersom jag hade ont i huvudet var det liksom ingen idé att dra igång en massa aktiviteter därute idag. Jag nöjde mig med att räfsa lite löv och ta en runda med kameran. Murgrönan som klänger på armeringsväggen är ett tacksamt motiv som jag återvänder till ofta.





Sockblommans blad är som allra vackrast nu, mörkt gröna och blanka ståtar de under plommonträdet. De brukar hålla sig fina hela vintern och när jag går ut med soporna under vintermånaderna brukar jag alltid ta vägen där förbi för att njuta av blänket litegrann. På vintern är glädjeämnena i trädgården färre, men de som finns desto mer uppskattade, eller hur?



Jag lät kameraögat leta runt lite på måfå efter fina mönster och former, och fastnade på zinkbollen som hänger i carmencitarönnen. Den fick jag av min syster och jag tänker alltid på henne när jag ser den. Hon lyckas alltid träffa mitt i prick när hon köper presenter till mig, så där som bara systrar kan.



Det var trångt runt fågelbordet idag och fåglarna blev nog rätt irriterade på mig efter ett tag. "Kan hon inte bara ta och gå in med sin kamera någon gång så att vi kan få äta ifred?", tycktes de säga.  Men det var svårt att sluta när jag väl kommit igång, tacksam som jag var över att få fokusera på något annat än mitt onda huvud för en stund. De överblommade solrosorna är rena godisautomaterna för småfåglarna och riktigt vackra i sitt förfall är de också. Det finns ett lugn i det nedvissnade som är skönt så här års, tycker jag.


Medan jag strövade omkring där med min kamera och mina tankar var maken desto mer sysselsatt. Han började montera vinterbelysning runt en av våra armeringsväggar, en idé som vi fick redan förra vintern men som förverkligas först nu. Jag gillar de små bollarna i ljusslingan och hoppas att de ska lysa fint med varmt vitt sken hela långa vintern. Fast vi väntar nog till första advent med att tända dem, även om det är frestande att tjuvstarta nu när kvällarna är så mörka.
























Det var tur att vi fick lite sol på våra höstbleka näsor idag efter allt gråväder den senaste tiden. Nu finns det lite ny energi inför den kommande veckan och nedräkningen mot advent kan börja så smått. Men först en väntar en lång skön huvudvärksfri söndagskväll, tack och lov för det.

Hoppas fler har fått njuta av solen idag!

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...