lördag 24 augusti 2013

När den stora trädgårdströttheten rullar in...

Det brukar ske varje år ungefär vid den här tiden. En ny termin har dragit igång, det är redan fullt upp på jobbet, kalendern fylls på och jag somnar som en sten varje kväll. Semestern börjar kännas lite avlägsen, trots att den bara är ett par veckor bort. Och trädgården har jag knappt hunnit se åt de senaste dagarna.



Det är inte riktigt sjysst mot doftfunkian att jag alltid börjar tröttna på trädgården för säsongen precis när den ska till att blomma. Förlåt, det är inte ditt fel, jag tycker ju att du är jättefin, funkian! Men så är det just nu, jag orkar inte vattna mer, krukorna börjar sloka litegrann och i rabatterna är det mycket som är överblommat och lite gulnat. Och sniglarna har gjort spetsmönster i vartenda blad verkar det som. Bäst före-datumet har passerat för den här sommaren, så är det bara.


Plommonträdet dignar av frukt, och om någon vecka kommer de alla att vara mogna. Blir lite matt när jag tänker på det faktiskt. Jag vågar knappt skriva det, men jag längtar litegrann efter att slippa klippa gräs och rulla runt på vattenslangen, hålla efter bladlöss och binda upp blommor. Eller att ta hand om skörden. Plommonen är alltid lite jobbiga, tycker jag. Så himla många samtidigt, så himla kletiga... Det känns nästan lite tabubelagt att känna så, oss trädgårdsälskare emellan. Man ska ju vara sprudlande glad för sin skörd, eller hur?



Men nu har jag ju liksom varit igång i ett kör sedan i mars och sått och gallrat och klippt och rensat och planterat om och haft mig. För att inte tala om hur mycket jag har vattnat... Så det är kanske inte så konstigt att jag känner mig lite trädgårdsmätt. Jag hoppas i hemlighet på en riktig ruskhelg snart, då man får vara inne och läsa en bok och det är för regnigt för att plocka plommon eller någon annan frukt eller grönsak för den delen...

Jag känner mig själv och mitt trädgårdsjag rätt väl vid det här laget, och vet att det är samma sak vartenda år runt månadsskiftet augusti-september. Om några veckor kommer jag med största sannolikhet att ha kommit ur min lilla svacka. Under tiden uppskattar jag växter som den lilla taklöken i det hängande fatet lite extra. Dom som inte kräver något av mig alls, utan bara trivs precis där dom är utan någon extra omvårdnad eller ens vatten.


En bit in i september, när det börjar bli dags att sätta lökar, baka årets första äppelpaj på egna äpplen och gräsklipparen rullas in i trädgårdsskjulet för sista gången på ett tag. Ja, då vet jag att jag kvicknar till igen och blir lite nyförälskad i min trädgård. För när den riktiga hösten kommer börjar en mer kravlös tid, då inget är bråttom längre, allting är skördat och den mesta blomningen över. Dit längtar jag nu... fast man kanske inte får det om man är en riktig trädgårdstok? Är det fler av mina läsare som känner likadant, tro?




11 kommentarer:

  1. Det är bra att känna sig själv ;). Visst får man och kan man tröttna lite på sin trädgård emellanåt. I år känner jag inte så och det beror nog på att vi har så mycket kul med omflyttningen framför oss. VI tycker om att göra det vi gör just nu och vi ser framför oss hur bra det kommer bli.
    Hösten gillar jag! Lugnt och skönt. Inte så många bör, ska, måste...Mest bara prassla i löv och äta äppelkaka.

    Kramar

    SvaraRadera
  2. Jag kan inte annat än att hålla med dig, det är tur att vi har dom olika årstiderna. Skönt att få samla krafter och fundera vad som ska ske sen.

    Kram. Anna

    SvaraRadera
  3. Känner igen mig en hel del i det du skriver, fast jag har inte riktigt kommit till trötthetsstadiet än. Här brukar det inträffa halvvägs in i lökplanterandet... ;) Nästa vecka har jag ledigt - nu väntar nästa trädgårdsprojekt hos oss. Känner mig därför full av positiv trädgårdsenergi. Men fråga mig om en månad, så låter det nog på annat sätt. Kram Kristina

    SvaraRadera
  4. Du är för skön Hanna:). I år har jag faktiskt varit tvärtemot......börjar vakna upp nu och känna för att dra igång projekt. Är mer som Kristina.....tröttnar fullständigt mitt i lökplanteringen. Har alltid en påse som aldrig blir planterade.

    Kram
    Maria

    SvaraRadera
  5. Både ja och nej! Trött och fullt upp har jag men jag längtar på samma gång efter att få vara ute i trädgården. Tröttheten är nog mest för att jag vet att jag inte kan just nu, tiden räcker inte till.
    Stor kram Hélena

    SvaraRadera
  6. Du har all rätt att känna dig trädgårdstrött! Själv gör jag inget alls i trädgården nu, mer än klipper överblommat och rensar lite:) Jag gillar den lummiga känslan som infinner sig. Det har varit så skönt att inte ha några stora projekt i trädgården denna sommar, det behövde jag.
    Ha det gott söta du
    Kram Maria

    SvaraRadera
  7. Jag vet inte riktigt om jag är trädgårdstrött, men trädgårdsstressad är jag i alla fall. Eftersom jag var gravid i våras/försomras blev det inte mycket förkultiverat och inte heller vare sig vår- eller före-midsommar-ogräsrensning i rabatterna. Vi fick ner en hel del sallad och grönsaksplantor och fyllde växthuset med en massa plantor. Sen kom Ullharen och tiden försvann. Dessutom har vi tillbringat den störst delen av sommaren i rucklet (där den ordnade trädgården är minimal i år eftersom vi bygger på altanen). Med andra ord. Ingen tid för en trädgård, än mindre två just nu.
    Men snart kommer hösten även för oss och då kanske det kan bli lite förberedande arbete inför nästa år i all fall? :)
    Och du, man behöver inte vara jätteglad för sin skörd, man kan med fördel glädja andra genom att ge bort delar av den. Det är ju många som gillar både plommon och äpplen mm! :)

    SvaraRadera
  8. När hösten väl är här brukar det vara ganska skönt att slippa trädgårdsarbetet på kvällarna. ;-) Men så här års försöker jag hålla kvar sommaren så länge det går, och är ute så mycket som jag hinner och orkar. Men visst blir man trött när semestern tar slut och allt rivstartar för höstterminen. Även trädgården ser lite tufsig och trött ut så här års.

    Här får vi knappt några plommon eller äpplen alls i år. Det regnade och blåste när fruktträden blommade i våras... Men ett ganska enkelt sätt att ta hand om plommon när man får stor skör är att koka saft. Då behöver man inte dela plommonen eller ta bort kärnorna, eftersom man låter saften rinna genom silduk sedan. Bara att skölja och slänga ner i saftgrytan. Plommon ger inte så mycket saft, men den är god. Brukar passa även som måltidsdryck.

    Sensommarhälsningar
    Elisabet

    SvaraRadera
  9. Du har all rätt att känna trädgårdströtthet. Jag kan också känna igen mig i detta, framförallt att man inte hinner med sin trädgård när jobb och vardag drar igång. På våren lyckas jag kombinera detta, men på hösten har jag inte alls samma driv. Det är väl ett sätt att förbereda sig för vinterdvalan.
    Ha det gott!
    Kram Malin

    SvaraRadera
  10. Jag vet preciiiiiiis hur du känner dig. Som en 180 år gammal trädgårdmästare ungefär. Fast jag har kommit på en smart grej. :-)

    SvaraRadera
  11. Haha. Igår slog mig tanken att nästa år kanske jag ska KÖPA lite eko-grönsaker istället för att tro att jag ska odla allt. Då jag kanske få lite mer tid för annat i livet och lite mer lagom skördar att ta hand om...

    SvaraRadera

Tack för att du vill lämna en kommentar, det uppskattas må du tro! /Hanna

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...