måndag 30 juli 2012

Fikapaus

Tar en långfika på ett par dagar, nytt inlägg kommer när jag lyckats skramla igång semesteruppkopplingen ordentligt!

Kram Hanna



- Posted using BlogPress from my iPhone

lördag 28 juli 2012

Är man trädgårdstokig så är man


Tror ni att jag lyckades hålla mig? Nej, när jag väl fått en idé i huvudet vill jag förverkliga den så snart det bara går. Så vi tillbringade gårdagens heta sommardag med att gräva och plantera, och det passade bra eftersom lillebror Tage ändå fått soleksem på magen och behövde vila från stranden under de hetaste timmarna. Och nu står det lilla silverpäronet där i rabatten!



Ungarna plaskade i poolen i skuggan, åt glass i solstolarna och tittade förundrat på sina halvgalna föräldrar som slet i värmen.


Det blev precis så bra som jag hade hoppats! Den nya rabatten har inte känts helt rätt, och det kan man väl inte räkna med att det ska göra direkt heller när man nyanlägger. Nu ser jag ju att det var höjden som saknades, allt blir så mycket mer harmoniskt nu.


Jag hoppas att magnolian ska trivas bättre på sin nya plats, om den nu någonsin förlåter mig för att jag flyttar på den igen.




De röda solhattarna är så fina just nu och de har fått sällskap av grekisk lövkoja och luktärter i matchande färger. Tack mamma och moster Gittan för att ni envist har upprepat att grekisk lövkoja, det bara måste man ha. Det är en ganska oansenlig blomma, men doften! Den fyller hela trädgården om kvällarna och är alldeles underbar. Så hör ni andra också: Ni måste skaffa grekisk lövkoja! Den är ettårig och jag har frösått mina direkt i rabatten, mycket lättodlad.


 Efter dagens svettiga grävande förtjänade både vi och trädet en riktig rotblöta.


Den vackra vita drakmyntan har börjat blomma. Nu kommer sensommarens snyggingar och det är mycket, mycket blomfägring kvar att njuta av.


Här är en annan nykomling i min trädgård. Dessa fina klockor växter i skuggrabatten och är en mycket uppskattad födelsedagspresent från mina snälla föräldrar. Den är från Alséns hantverk i Glömminge på Öland, och jag är så glad för den.


Så gick solen ner över det lilla silverpäronet för första gången här hos oss. Halvgalen eller inte, men bra blev det! Och körsbärsträdet är beställt, så inom ett par veckor är det dags att greppa spaden igen. Hoppas på lite svalare väder då, för igår var verkligen i hetaste laget. Men redan idag ska det visst bli väderomslag och vi laddar för blixt och dunder här längst nere i söder. Lite regn hade inte heller skadat...


Kram från grävgalna trädgårdstoken

fredag 27 juli 2012

Fler trädbryderier... och några färdiga idéer

För ett par veckor sedan skrev jag ett inlägg om mina funderingar kring ett nytt träd till trädgården. Responsen från er var stor, jag fick en massa nya uppslag och sedan dess har jag klurat vidare. Nu tror jag att jag kommit på hur jag vill ha det! Otålig som jag är vill jag helst åka till plantskolan direkt, men får ju hia mig så pass så att ni får veta hur jag tänkt (för er som bor uppåt i landet kan jag berätta att hia sig är samma sak som lugna sig, typiskt uttryck här neråt Skåne och Smålandshållet).

Är ni med då, så ska jag försöka visa mina planer. Och som vanligt blir det ju alltid en flerstegsraket...


Här är den nya stenläggningen vid trappan och idag är platsen för det tänkta trädet utmärkt med Tages Bobbycar. Jag fick förslag på att sätta flera träd i rad längs gången vid kökslandet, men eftersom jag odlar grönsaker där och har en solrabatt bakom tror jag att det skulle skugga för mycket. Så jag håller fast vid ett träd, och dessutom en liten låg häck, troligen liguster, längs gången istället. Jag tänkte låta den börja precis i kröken där man svänger av, rakt ut från stolpen till pergolan. Vad tror ni om det? 


Från andra hållet ser det ut så här. Höjden på huset är ca 7,5 meter till nock och ni har nog rätt i att det ska vara ett lite högre träd. Och det får inte ha för stor och kompakt krona, dels för att inte skugga för mycket och dels för att inte bli för brett. Så efter mycket funderande, googlande och tittande i trädgårdsböcker lutar det åt ett glanskörsbär, Prunus serrula. Det har vacker vit vårblomning, ännu vackrare stam och blir ca 7 meter högt. Jag tror det kan bli jättefint där i hörnan!


Men silverpäronet då, som jag så gärna ville ha? Den tanken har också grott vidare, och jag har grubblat och grubblat på vart jag skulle kunna plantera detta vackra lilla träd. Och så "Pling!", så kom jag på det. I nya rabatten såklart, på platsen där magnolian står och vantrivs just nu. Ser ni den i bilden ovan, till höger om pallkragarna med ljusgröna, missnöjda blad, trots ihärdig vattning och gödsling. Där!


Från andra hållet. Med ett litet träd där får vi mer insynsskydd, och silverpäronet blir ju rätt brett så det är perfekt. En bit till vänster i bild står dessutom den lilla carmencitarönnen alldeles ensam, nu får den sällskap av ett träd i samma höjd och det blir mer ombonat där i kalhygget efter de gamla barrträden. Dessutom passar silverpäronet fint ihop med den grå betongstenen och de blå-grå-vita färgerna på rabattens perenner. Jösses, så glad jag blev när den poletten trillade ner! (Och moster Gittan, hoppas det är okej att Tages träd blir ett silverpäron, även om frukterna är godast för fåglarna...).



Okej, so far so good. Återstår att placera om den stackars ledsna magnolian. Det är inte lätt när man plötsligt får en växt till skänks utan att ha en aning om vart man ska sätta den. Särskilt inte när det handlar om en så känslig en som magnolian. Helt klart är att den inte trivs där den står nu, det är nog för torrt. Så den flyttas till kanten av gräsmattan nära uteplatsen, så att vi kan njuta av blomningen därifrån om den mot förmodan kommer blomma efter min omilda behandling. Och det innebär i sin tur att den gamla "kommunal-krukan" som stod här när vi flyttade in och som jag behållit på nåder nu har gjort sitt. Är det någon som vill ha den? Hör gärna av er kvickt i så fall, annars blir det tippen.

Japp, så här får det bli! Och med det otåliga sinnelag jag fötts med drar vi igång detta redan idag. Det blir till att vattna ihärdigt om man ska plantera i den här värmen, men det hindrar inte mig!

torsdag 26 juli 2012

Månadsbild juli

Jag kör på med min egenuppfunna lilla tradition (läs glömska) att publicera mina månadsbilder i slutet av månaden istället för i början. Så här ser det ut hos oss i slutet av juli och på årets kanske varmaste dag.



Det växer vidare som bara den i den nya rabatten och den ser inte längre så kal ut. Elefantgräset är i år högre och frodigare än någonsin, men så har jag också kommit ihåg att gödsla det i år. Magnolian har totalt drunknat bland alla snabbväxande perenner och jag måste nog hitta en ny plats för den. Det kommer den nog inte att gilla, men å andra sidan verkar den ändå inte trivas något vidare där den står nu.

Ungarnas nya pool pryder ju verkligen sin plats, liksom den stora sacco-säcken i den mest illande orange färgton man kan tänka sig. Den har tillhört min syster som skänkte den vidare till sina överlyckliga små syskonbarn som älskar att mysa där. Ja, det har även hänt att Tage dragit sig tillbaka dit och somnat... Mamman är kanske inte lika förtjust över dess storlek och färg men vad gör man inte? (Jag ska dock erkänna att den är grymt skön att ligga i!). Om ni lyckas slita blicken från denna färgklick hoppas jag att ni noterar gräsmattan. Ja, vi har faktiskt något som ser ut som en sådan igen, hurra! Man kan ana några mindre kala fläckar här och där, men annars är det svårt att tro att det bara var en enda lervälling här efter bygget i vintras.  Värd att notera i denna bild är också en kvaddad glittrig rockring som ligger framför säcken. Ni skulle bara veta vilka trauman som utspelat sig med denna i huvudrollen. Say no more...

Annars har jag tillbringat större delen av den här dagen i en av solstolarna ni ser där under plommonträdet. Först framemot kvällen kvicknade vi till och åkte till stranden för kvällsdopp och picknick i solnedgången. En alldeles underbar kväll, hoppas vi får fler sådana.

Kram på er från

onsdag 25 juli 2012

Hem till djungeln

Det är alltid lite svårt att åka ifrån trädgården, tycker jag. Inte minst på sommaren då det är högsäsong och händer så mycket. Precis de dagarna vi var borta så kom ju värmen och när jag kom hem hade det formligen exploderat i rabatterna. Särskilt i den nyanlagda rabatten var det spännande att se vad som hänt.

Minns ni hur det såg ut för några månader sedan? Bilden till vänster är tagen i maj. Som det har vuxit, det är ju snart en djungel! Men självkritisk som jag är måste jag erkänna att jag inte är helt nöjd. Det är lite för plottrigt och magnolian i mitten drunknar bland alla perenner. Det blir nog till att börja flytta runt saker igen... men gräsmattan är i alla fall äntligen grön och fin!


 Luktärterna har nått toppen av sitt fina rostiga spaljétorn och doftar underbart.


Mina första röda solhattar har slagit ut. Äntligen har jag egna, jag som älskat dem på avstånd så länge.


Mina kära zinnior igen. De blommar som galningar och  jag blir bara mer och mer tokig i dem!


Stenläggningen är klar och gången är nu breddad så att vi slipper gå ut i gräset med cyklar och barnvagnar. Detta var den näst sista av alla små eftersläpningar efter ombyggnaden. Nu ska vi bara måla de gamla fönstren också, sen är det helt klart och vi kan lägga en jobbig och stökig tid bakom oss en gång för alla.

För att fylla upp den stora nya rabatten snabbt har jag sått mycket sommarblommor där. Detta är knoppar av den söta "Spanska jungfrun" som jag föll direkt för i Impectas frökatalog i vintras. Snart får jag se om den lever upp till förväntningarna. Tage är i alla fall redan besviken på dem, han som tyckte bladen såg ut som morötter...



I min lilla spontanrabatt på lekstugans södersida blommar Helenas vackra vallmor, och den första solrosen slår ut när som helst. 



Och i köksträdgården har ännu en efterlängtad nykomling visat färg medan vi var borta. 'Strawberry Blonde' heter denna toksöta ringblomma. Ja, och så vart jag förälskad - igen!
Men hemkomsten bjöd inte bara på nyförälskelser utan även ett par hjärtesorger. Den blekgula slingerkrassen väller förvisso äntligen fram i sina pallkragar, efter lång och otålig väntan. Men de är fulla med löss och många av bladen är gula och trista. Jag har såpsprayat dem, men det verkar inte hjälpa. Tips?


En ännu större sorg är att jag återigen tycks ha misslyckats med mina klematis. Min vackra 'Georg E' såg ut så här när jag kom hem, och den som var på så god väg. Grannen 'Alpina Plena' har blivit uppäten av larver. Nu har jag klippt ner båda två, men något stort hopp har jag inte kvar. Dags att börja fundera på alternativ för min spaljévägg för jag är trött på att se den utan grönska.

Mitt fotosällskap under morgonens runda med kameran brydde sig dock inte ett dyft om mina ledsna små suckar. Och hon har ju rätt, sådana här dagar ska man njuta av solen istället. Så vi åkte till stranden där jag kom på bättre tankar och Tage badade med simring med de stora barnen för första gången. Han var så lycklig: "Titta mamma, jag KAN bada!". Fina ungen min!

Till sist ett litet tips: Stor sommarrea på Plantagen just nu. Jag är medlem i kundklubben och fick en mailinbjudan till tjuvstart på rean. Alla krukor och blommor på bilden, nytt tak till hammocken och en liten cafégrupp med bord och två stolar blev det för en tusenlapp jämnt. Det  var för bra för att jag skulle kunna låta bli, även om jag egentligen inte gillar hur Plantagen blivit plantskolornas motsvarighet till McDonald's...

Hoppas ni njuter av den varma sommarnatten. Själv ska jag ut i det varma mörkret och principsitta ett tag till.

Kram från

tisdag 24 juli 2012

Ett uppskattat stopp på vägen

Härliga sommar, äntligen kom du! Vilken dag vi har haft, med sol och bad och grillning och lättja av skönaste varmaste sort. Vi är tillbaka i stan efter några sköna dagar på Öland, och på hemvägen stannade vi som så många gånger förr till i Ronneby. Nu kanske det blir tjatigt för er som följt mig länge, men jag kan bara inte låta bli att åter göra ett inlägg om underbara Café Mandeltårtan. Det här är det mysigaste fik jag någonsin stött på och då ska ni veta att vi talar om en som fikat mycket i sina dagar. Så nu får ni följa med tillbaka dit ännu en gång. 

I den fina lilla grusträdgården utanför caféet blommar det för fullt i rabatterna. Ljuva romantiska blomster i rosa och violetta toner, rosor och lavendel, vitmålade gamla trädgårdsmöbler och härligt knaster av grus under fötterna. 


Och ett underskönt litet silverpäron. Eftersom jag går i planteringstankar är jag lite besatt av träd just nu och silverpäronet är ju sällsynt snyggt.




Rabatterna är lite vildvuxna och rufsiga, jag gillar det jättemycket. Och det kräver sin trädgårdsmästare för att få en välplanerad rabatt att se sådär spontan och härlig ut. Vi satt där ute och njöt av allt det fina och allt gott från cafét och sen tog jag en runda inomhus också med kameran. 



Åh, det är så fint, så fint! Jag som gillar gammalt och nytt och loppis och modernt i en salig blandning är helt kär i det här stället. Och huset, som är ett gammalt kårhus, är otroligt vackert och smakfullt renoverat.

Överallt finns det roliga och annorlunda små inredningsdetaljer. Jag älskar de enkla glödlamporna med sina färgglada sladdar som hänger i alla rummen.




 På de enkla borden av spånskiva är dukarna spraymålade direkt på.


Vackra textilier och snygga kuddar vimlar det av. Det här är min favorit, den skulle gärna få bo i min soffa! Tapeterna går inte av för hackor de heller... Både de och textilierna är alla av märket Mairo.






Söta lilla prins Jycke sitter och vaktar delikatesserna i kakdisken. Både mandeltårtan och blåbärs-cheesecaken rekommenderas varmt av oss. Mycket smarrigt var det.


Ja, hit kommer vi gärna tillbaka igen och igen. 


Och som om det inte vore nog med detta ligger ju stället granne med Ronneby brunnspark. Vi har passerat här flera gånger det senaste året men jag tröttnar aldrig, varken på caféet eller den vackra parken...

...som gjord för att springa av sig i när man suttit flera timmar i bil. Gräsmattan var precis så mjuk som den ser ut.

Med magarna fulla av läckerheter och hjärtana fulla av intryck var det dags att rulla vidare hemåt. Hem till trädgården! Och där var det vilt och vackert vill jag lova. Mer om det imorgon.

Men nu blir det en förhoppningsvis god natts sömn i den varma sommarnatten.

Godnatt, godnatt!

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...