söndag 1 juli 2012

Tillbaka till Wanås

Var är det för en dag, är det en vanlig dag? Ja, en ganska vanlig sommarsöndag är det ju men också min födelsedag. Jag önskade mig en picknick i present, och minsann fick jag inte precis det jag önskat mig? Tillsammans med fina lilla familjen och några kära vänner styrde vi kosan till Wanås slott. När jag var där för första gången förra sommaren skrev jag det här lyriska inlägget, då jag också bestämde att jag måste komma hit minst en gång om året. Idag var det dags igen och jag kan inte tänka mig ett bättre ställe att bli firad på än här, så fullständigt betagen som jag är av detta ställe. Orkar ni följa med på en parkvandring till?



Yoko Onos önsketräd kom till Wanås förra året, och är inspirerade av japanska tempelträdgårdar, där träden ofta är fulla av små papperslappar med önskningar på. Nu är även de små skånska äppelträden fulla av drömmar, stora och små. Men alla från hjärtat. Den nedersta är dotterns, hon visste precis. Och det var ju en passande önskan med tanke på var vi befann oss...

För skulpturparken på Wanås är full av fantasi och mystik. Och ett och annat sagoväsen som står och hänger vid staketet.


Här inne i skogen kan vad som helst hända...


Anne Thulins installation med enorma röda bollar som fastnat i de stora träden är lika fantastisk även denna sommar. Hur hamnade de där? Studsade de? Eller är de ballonger på flykt från ett jättekalas?


På den lilla sjön blommade näckrosorna så vackert, men Tummelisa syntes inte till någonstans.

 Insmugna i parkens gamla mossbelupna stenmur finns Jenny Holzers visdomsord, bevarade för evigt i graniten.

 Ett hjärta av sten. Kallt eller varmt?

 "Mamma, jag tror att det är här solen sover när det är natt", sa storasyster och jag tror hon har rätt.

 Vem bor här tro? Uppochnedvända världen!


Sissel Tolaas verk "Terra maximus" är en kompost av förmultnade löv som glasats in mitt i skogen.



Parken är full av jättelika träd, och när man går där under dem är det lätt att känna sig så liten. Högt där ovanför är himlen, och trots regniga prognoser var den blå hela vår stund där idag.


Vackra, vackra slottet. Det är liksom inte svårt att komma i sagostämning här...




Nytt för i år är den indiske konstnären Srinivasa Pravads labyrint, där han skriver sitt namn i landskapet med pilträd och klematis som planterats tätt, tätt. Som grön grafitti! Och en alldeles egen värld, som tätnar i takt med att det växer. 

Detta var alltså mitt andra besök på denna underbara plats, där fantasin vaknar och alla sinnen får vara med. Konsten som möter naturen som möter människorna och ingenting blir någonsin sig likt igen...  Barn och vuxna som upplever konst tillsammans, grönt och skönt. Ja, jag älskar det här stället! Efter flera timmar i parken med lek och kaffe och bubbelvin och mer kaffe och ännu mer prat åkte vi hem, mätta och glada och fulla av intryck. Semestern kunde faktiskt inte börja bättre!

Och förresten... deras pallkrageodlingar vid entrén var för härliga i år också, men dem får ni se imorgon för nu är det läggdags.

Godnatt och sov så gott!


12 kommentarer:

  1. Grattis och en trumpetfanfar, eller nåt liknande, kommer här från mig.
    Vi pratade precis om att vi vill åka till Wanås i sommar. Underbara bilder. Gillar verkligen önsketrädet. Så vackert att kunna få skriva ned sin önskan, stor som liten.
    Vi kan väl höras i morgon om veckan. Nu har du semester minsann. Wihooooooo!!!
    Kram åsa

    SvaraRadera
  2. Stort Grattis!!! Det verkar ha varit en fantastisk födelsedag - vad härligt :). Och vilket fantastisk plats - verkar helt magiskt. Ännu en plats att skriva upp på listan "att besöka", åhh. Ha det fint! //Kram Marie

    SvaraRadera
  3. Grattis i efterskott : ) Vilken härlig present! Och tack för rundturen. Blir spännande att se ditt nästa inlägg!
    /Cika

    SvaraRadera
  4. Grattis på födelsedagen, på tisdag är det min tur :-) Vilken härlig pick nick och utflykt. Det är så viktigt att ha dessa fylla på energiställen.
    Ha det bäst!
    Kram Hélena

    SvaraRadera
  5. Grattis i efterskott! Vilka fina bilder från Wanås. Det var länge sedan vi var dit, också med barnen, men jag minns det med glädje. Och konsten har vecklat ut sig ser jag...

    SvaraRadera
  6. Grattis i efterskott!

    Jag har ju ganska nära till Wanås men har faktiskt aldrig varit där. Gillar särskilt bilden med grinden.

    Kramar!

    SvaraRadera
  7. Grattis! En sån fin födelsedagspresent du fick! Wanås är en speciell plats - här har man lyckats med helheten och gammalt och nytt och naturligt och konstgjort... Solsängen är underbar och visst - det måste bara vara här som solen sover på natten.

    Kram

    SvaraRadera
  8. Men grattis i efterskott och verkligen en perfekt present. Detta får nog bli ett utflyktsmål i sommar.

    Kram
    Anna

    SvaraRadera
  9. Grattis i efterskott! Vilken härlig födelsedag du verkar ha haft. Alltid roligt att bli sådär uppfylld och inspirerad av en plats.
    Kram, Karin

    SvaraRadera
  10. Ett försenat grattis - jag såg inte det här inlägget när jag kommenterade i ditt nästa...
    Nu förstår jag, att det MÅSTE bli en utflykt till Wanås slott i sommar!
    Kram, Monica

    SvaraRadera
  11. Grattis i efterskott!!! Härligt att du fick precis vad du önskade dig :)
    //Linda

    SvaraRadera
  12. Grattis!
    Och tack för Wanås-inspirationen! Jag är uppvuxen inte långt därifrån och har varit ofta i parken under åren som gått, kände igen flera av verken - nostalgi! Trots att pappa bor kvar så har vi inte varit där på flera år - ändå är parken så mysig att ha med barnen i. I år har vi bestämt att det får bli ett besök. Ser ännu mer fram emot det nu när jag fått tjuvkika lite via dig.
    Ha en fortsatt bra semester!
    //Ulrika

    SvaraRadera

Tack för att du vill lämna en kommentar, det uppskattas må du tro! /Hanna

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...