tisdagen den 15:e april 2014

Kanin-problem!

Här kommer ett inlägg om ett riktigt tråkigt problem som tyvärr blivit alltmer påtagligt i min trädgård, nämligen vildkaniner. De gräver och gräver, stora hålor överallt och en hel rabatt har blivit mer eller mindre förstörd nu i vår. Vi har haft enstaka angrepp förut under åren som gått, men i vinter har det accelererat både hos oss och i grannskapet i övrigt. Det är så ledsamt att varje morgon behöva oroa sig för vad som blivit söbdergrävt eller uppätet under natten, och att mötas av nya hålor varje dag. Så i helgen som gick förklarade jag krig mot dem!





Sagt och gjort, här har nätats och häftats runt om hittills halva trädgården...


De gatstenar vi hade kvar från alla våra stenprojekt bildar en liten mur som täcker glipan under planket. Tur att gatstenar är fina! Gallret är då inte särskilt vackert, men kommer som tur är inte synas så mycket när perennerna växer upp framför. Det här är verkligen inget roligt problem, och jag tar tacksamt emot tips på sätt att avskräcka dem. Jag har redan testat blodmjöl och peppar utan framgång.


Tur att det finns annat att glädjas åt. De har faktiskt hållit sig hyfsat borta från tulpanerna, så där finns en massa knoppar att njuta av. (Tyvärr verkar det istället vara allium som är deras favorit, där är nästan alla blad gnagda på i kanterna. Grrrr!)


Den röda sockblomman blommar för första gången i min trädgård. Satte dem i fjol, och tycker de är så underbart fina. Kolla bara vilken underbar röd nyans! Och kaninerna bryr sig inte om dem alls, vilken tur.


Nere i hörnan fortskrider vårt senaste projekt. En ny spaljévägg har satts upp, och den ska så småningom bli inklädd med pilmatta för att bilda ett insynsskyddad liten sittplats med utsikt över studsmattan. Sedan den kom på plats är vi ofta därnere i hörnet för att hålla ett vakande öga över hoppande barn och då kan man ju lika gärna göra platsen lite trevligare, eller hur?



I de nya pallkragarna ska vi odla potatis. Fast det blir nog svårt att låta bli att sätta luktärter i en av dem... Har sagt det förut och säger det igen: Jag är och förblir i första hand en blom-odlare! Någon som vet om kaniner äter luktärter förresten? Och kanske finns det någon som har en teori om varför de eländiga djuren plötsligt ändrat kostvanor? Varenda år hittills verkar späda maskrosor ha funkat hur bra som helst, men nu är det visst bara trädgårdsprimörer som gäller. Jag blir så less!

Men nu väntar påskledigt, med eller utan kaniner. Önskar alla en skön start på påsken!

söndagen den 6:e april 2014

Dom dimmiga dagarna


Så här såg det ut i morse när vi vaknade. Hela Malmö insvept i tjock dimma, och så har det fortsatt större delen av dagen. Jag som siktat in mig på en heldag i trädgården kom av mig litegrann, det lockade inte alls att gå ut trots det milda vädret.




Silverpäronet har börjat blomma så smått, vackra vita blommor på näst intill bar kvist. Jag tycker det är ett sådant vackert litet träd och är så glad att vi bestämde oss för att plantera det. Det var en het sommardag för snart två år sedan, och svetten rann i strida strömmar innan det var på plats. Minns ni? 

Tulpanerna vid grinden blommar på. Ibland är det faktiskt tur när det kommer några kyligare dagar som det gjort den senaste veckan. Blomningen räcker ju längre då! Spireorna i bakgrunden liknar nästan någon slags klot. Fast bara nästan... De är några av de ganska få växter som finns kvar här sedan vi flyttade in. Inklämda i en förvuxen idegranshäck stod de, bortglömda och lite ledsna. Jag räddade dem, klippte ner dem och har ännu inte slutat hoppas på att de ska bli sådär ståtliga en dag som Marias fina spireaklot på Almbacken. Titta  bara på de här vackra bilderna från hennes vackra trädgård, så snyggt så man bara smäller av!



Dimman fortsatte och soffan lockade, men jag tog mig samman ändå och gick ut och körde högtryckstvätt en stund på uteplatserna. Det kändes som rätt väder för det, allt var ju liksom redan fuktigt. Det är kul att köra tvätten tycker jag, snabbt resultat och fint blir det. Trädäcken var rejält algbevuxna efter den milda vintern, men nu är de rena igen. Men blöt och frusen blir man ju, så nu blir det soffan i alla fall resten av kvällen.

Penséerna på trappan är täckta av dagg, ja, dimman gör gott för växterna. Men själv kryper jag ner i soffan nu med en trädgårdstidning och lyssnar på världens bästa låt om dimma.

Ha en fin söndagskväll!

tisdagen den 1:e april 2014

Hurra, dags igen för Tusen trädgårdar!

Den 29 juni är det åter dags för Tusen Trädgårdar, och jag har anmält mig igen! Den 12 augusti 2012 var jag med för första gången och det var helt klart en dag som gav mersmak. Det kom hela 101 personer hem till oss och vi hade ett jämnt flöde av besökare hela dagen. Bilderna i det här inlägget är alla från den mycket speciella dagen.


Det var en så otroligt fin dag, och det kom så många härliga, glada, nyfikna trädgårdsmänniskor hem till mig. Ni vet den där känslan när man träffar likasinnade och får grotta in sig i det man tycker är allra roligast, helt oberoende av vem man är annars, vad man jobbar med eller var man kommer ifrån. Så var det, hela långa fina dagen fick jag prata trädgård precis hur mycket som helst med folk som var lika trädgårdsgalna som jag. Underbart att få vara så fullständigt nördig!







Tage och hans storasyster var med hela dagen och lekte med alla barn som kom på besök. Nu är de två år äldre och har lovat hjälpa till att hälla upp saft och visa sin studsmatta. Eftersom vi skapat vår trädgård med barnens bästa i åtanke, med rum för lek och bus, så är andra barn extra välkomna till oss. Hoppas de blir många i år också.


Är du själv i valet och kvalet om du ska vara med? Jag kan bara säga en sak: Gör det! Jag har sällan haft så roligt och fick nya vänner på kuppen. Hade jag inte varit med den där dagen hade jag ju aldrig träffat Susanne och Eva, till exempel. Nervös som sjutton var jag innan, men den känslan försvann snabbt. Trädgårdsfolk är otroligt trevliga och säger väldigt snälla saker. Så den här gången är jag inte ett dugg nervös, det ska bara bli jättekul!

Det enda tråkiga är förstås att jag själv inte hinner runt och titta på andras trädgårdar, men det finns andra tillfällen till det. Så på torsdagen före den stora trädgårdsdagen går jag på semester och på söndagsmorgonen öppnar jag grinden för alla som vill komma. Hoppas vi ses: Välkomna till Tages trädgård igen!

söndagen den 30:e mars 2014

Årets trädgårdsprojekt är igång!

Underbara vår! Den har ju varit här ett tag nu, trots några kalla nätter och igår såg jag att syrenknopparna redan skiftar i violett. Helt otroligt ändå, i fjol vid den här tiden var det ju fortfarande snö och kallt. För att inte tala om tjäle! I år har jorden aldrig frusit ordentligt så nu är det ju bara att gräva loss.

Men riktig vår känns det inte som det blir i den här familjen förrän vårens första trädgårdsprojekt drar igång. Hittills har det inte gått ett enda år sedan vi flyttade hit 2005 som det inte har varit något på gång. I år är inget undantag, och igår när vårsolen sken som vackrast såg det ut så här nere i hörnet bakom lekstugan.







Här skulle det ju blivit ett garage. Och det ska det fortfarande, någon gång. Det är bara det att det kom upp en studsmatta mitt på grusgången och med tanke på hur poppis den är bland traktens alla ungar lär den ju stå där några år. Så under tiden bygger vi en liten köksträdgårdshörna bakom den. Ett riktigt återvinningsprojekt är det, vi använder nästan bara grejer som vi redan hade och just nu ser det ut så här. Det ska bli en liten fikahörna med spaljévägg bakom och ett potatisland i pallkragar är det tänkt. För sådär en fem år sedan hade vi nog betraktat detta som ett stort projekt, nu kör vi på ren rutin. Tänk vad vi har lärt oss under åren med trädgård ändå!

 Funderade lite igår medan jag kravlade runt med pensel och färgburk. Undrar hur många pallkragar jag målat genom åren egentligen? Vi har rätt många nu... men jag tycker fortfarande att det är världens bästa lösning, prydligt, lättrensat, lättflyttat och snyggt. Och som ni ser finns det faktiskt gräsmatta kvar fortfarande, så ni inte tror jag övergått helt till lådträdgård.


Sexton grader hade vi igår och nu börjar det verkligen grönska i buskarna här nere i Malmö. Kolla bara grannens pilträd där på andra sidan gatan. Den där ljusgröna nyansen som de första små bladen har, finns det någon härligare?




Och medan  jag målade, maken grävde, barnen hoppade och koltrasten sjöng slog de första tulpanerna ut. En helt underbar dag hade vi därute, och bäst av allt: Idag blir det repris. Så nu har jag inte tid med er längre, dags att fylla de nymålade pallkragarna med jord och sedan är det dags att sätta potatis. Hurra!

Ha en härlig dag i solen!

söndagen den 16:e mars 2014

Det där kliet i fingrarna...

Vilken vecka det har varit, våren kom som ett skott och längst här nere i söder vaknade fjärilar och humlor, påskliljorna har slagit ut och syrenknopparna sväller. Och trots att bakslag ju är att räkna med så här års kändes det ändå lite snopet när stormen drog in här i helgen, och alla små perenner som kommit upp fick huka sig i vinden.





Idag fortsätter det blåsa och nu ösregnar det också. Suck! Mina trädgårdsplaner för helgen fick flytta inomhus istället medan penséerna huttrar på trappan. Fast jag hann gödsla gräsmattan innan det började regna, bingo!

Jag kikar oroligt ut på ruskvädret därute. Hur ska det gå? Rosorna har ju blad redan och fjärilsbusken har verkligen tagit på sig vårstassen under veckan som gått. Hoppas, hoppas att minusgraderna håller sig borta.


Jag är inte känd för mitt tålamod direkt, så jag har ju såklart inte kunnat hålla fingrarna i styr och har redan klippt ner såväl elefantgräset som lavendeln. Undrar om jag kommer att få ångra det? Det har hänt förr om man säger så... Men det är ju så tråkigt att vänta, och kliar det i fingrarna så gör det!


Jag sätter mitt hopp till att trädgården fixar det i så fall, som så många gånger förut. De flesta växter klarar ju en köldknäpp, tack och lov. Man ska inte ta ut oron i förskott! Slutar genast oroa mig och gläds åt den här maffiga knoppen som tittar upp i rabatten närmast huset istället. Det är den mörka klockliljan som jag satte i höstas, och gissa om jag är nyfiken på den. Och som tur är har Tage inte sett den än, när det sker lever den farligt...


Till sist en bild på den senast byggda spaljéväggen. Fick en fråga från en av er läsare om hur väggarna ser ut när de börjat kläs in i växtlighet. Den här väggen fyller två år i maj, och där har murgrönan vi satte då hunnit så här långt hittills. I sommar räknar jag med att den ska täcka hela ramen och bli det insynsskydd vi planerade. Det tar sin lilla tid innan det blir en grön vägg, det måste till och med otåliga jag acceptera!

Nu ska jag stifta bekantskap med mina första roottrainers någonsin. Sådd av luktärter står på dagens lista och jag hoppas att dessa små plasttuber ska funka. Mögliga toarullar har jag helt enkelt fått nog av. Någon som har några bra nybörjartips innan jag sätter igång?

Önskar alla en bra och förhoppningsvis mild avslutning på helgen!

lördagen den 8:e mars 2014

Klart växterna också ska ha lördagsgodis!




Jag har fortfarande lite svårt att fatta att våren verkligen är här, mer än en månad tidigare än förra året. Idag har det varit underbara tio grader och strålande sol över Malmö och vi har varit ute precis hela dagen. Alldeles underbart!

Vi fortsatte traditionen från förra året med att hämta hästgödsel på en gård utanför stan. Tänk så många säckar kogödsel jag släpat hem från olika byggmarknader i mina trädgårdsdagar utan att fundera över alla hästgårdar i Skåne som vill bli av med gödsel när våren kommer. En enkel sökning på Blocket och ett hyrsläp några timmar så har man gödsel för hela trädgården. Jag blandar den med kompost och så får alla rabatter ett lager på ett par centimeter. Barnen var skeptiska först, men efter en pedagogisk lektion om kretsloppet i naturen utbrast Tage: "Aha, precis som lördagsgodis för växter!". Och sedan skottade han också gödsel en lång stund så det stod härliga till. Klart växterna också ska få lite lördagsfeeling!




Helt galet så långt allting kommit - idag såg jag utslagna påskliljor i Limhamn på väg att hämta släpet! Märkligt ändå hur det kan skilja på två säsonger, med en extremt kall och sen vår i fjol och en ovanligt varm och tidig i år??? Fortsätter det så här kommer väl mina allium blomma till påsk!


Gräsmattan har börjat grönska redan, krokusarna har nästan blommat över och någon jacka behövdes inte idag när jag körde skottkärra som värst. Det är verkligen vår, utan tvekan och ändå lika ofattbart varje år efter många mörka månader.


En helt fantastisk trädgårdsdag har vi haft därute och nu sitter jag här med rufsigt hår, blossande kinder och jord under naglarna och bara njuter. Imorgon ska jag fortsätta, räfsa gamla löv, klippa ner vissna perenner, lyssna på fågelsången och bara låta våren fylla varje sinne. Overkligt, men alldeles sant!

söndagen den 23:e februari 2014

Äntligen, nu är det vår!

Senaste veckan har bjudit på plusgrader både dag och natt, knopparna spirar därute och grannungarna har åkt skateboard på gatan i flera veckor nu. Så det kändes som en bekräftelse när även meteorologerna kunde konstatera att våren är här, som här  i en artikel i gårdagens Sydsvenskan.


Idag skiner solen över trädgården och hela familjen skyndade sig ut direkt efter frukost. Fram med räfsa och grill, cyklar och ogräsjärn - här fanns ingen tid att förlora!


Medan barnen glädjetjutande for omkring på sina cyklar greppade jag sekatören. Jag jublade kanske inte lika högt som dem, men vilken njutning det var att äntligen få gå loss på de gamla vissna fjolårsperennerna.



Alla lökväxter verkar vara uppe redan, och just nu är det en kamp mot kaninerna som är vrålhungriga efter hela vintern. Än så länge finns ju inte så mycket annat grönt att äta, så för den sakens skull hoppas jag att även maskrosorna ska vara extra tidiga i år. Nu har jag i alla fall strött ut blodmjöl runt de krokusar som är kvar och runt allium, tulpaner och narcisser. Håll tummarna för att de ska kalasa någon annanstans nu!





Hybridkejsarolvonet fortsätter att blomma och blomma. En del blommor fick sig ju en köldknäpp för ett par veckor sedan och blev lite bruna, men i övrigt klarar denna underbara buske vinterkylan fint.


Trängseln runt fågelbordet är stor dessa dagar och fåglarna blev nog rätt irriterade på dessa människor som plötsligt störde överallt därute. Nu i veckan hörde jag koltrasten sjunga sin vackra sång för första gången för i år. Och i förmiddags tyckte jag att jag hörde en lärka - kan det vara möjligt så här mitt i stan? Men jo, det lät onekligen så.


Så här stora är skotten på rosorna redan!

Och på trappan blommar årets första penséer. Det känns jättetidigt, men när jag tittar tillbaka i mina trädgårdsanteckningar sedan vi flyttade hit 2005 så var det snarare förra året som allt var extremt sent. Då köpte jag de första penséerna runt 1 april. Tur att vi slapp en sådan vinter till!



När vi ändå var igång passade vi på att premiärgrilla också innan det var dags att gå in och kolla på OS-hockeyn. Men det får nog bli en runda till i eftermiddag, jag vill ha mer sol på näsan och mer jord under naglarna!

Jag vill passa på att tacka er alla som skrivit så fina kommentarer på mitt förra inlägg. Än så länge är saknaden efter kissen så färsk att jag  inte kan läsa era ord utan att direkt börja gråta. Första trädgårdsdagen därute utan henne var också väldigt konstig, och jag väntar mig hela tiden att hon ska komma smygande runt elefantgrässnåret som hon brukade. Det kommer att ta lång tid att vänja sig vid att inte ha henne vid min sida och hon är så saknad.

Hoppas att det är fler som fått gå loss med sekatören idag, det behöver vi!

 
Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...